Hårdare än vad man tror

Jihuuuuuu sitter själv nu! Lite snurrig i bollen fortfarande men det är ngt man får stå ut med ett tag fram över. Har ett eget rum och det är jävligt skönt. Men om vi ska ta allt från början kanske? 2:e mars kom till sjukhuset 06.30 och fick ta på mig kltäderna dem hade lagt fram till operationen. Sen åkte jag upp till narkos och fick dropp i armen och fick även dricka lugnande som smakade skit. Det jag låg och tänkte på nu var bara hoppas det går bra, hoppas det går bra!! Massa läkare runt mig fick även ta på mig några slags stövlar efter som jag typ står upp under operationen så inte lungorna och allt faller ihop. Dem sövde mig vid 07.45 typ sen kommer jag ihåg att jag vaknade en snabbis på uppvaket vid 4 tiden och mins att det stog en kines framför mig! Han var läkare alltså så ja flummade inte bort bland molnen :P. Sen vid 4 vaknade jag och var helt groggy så skulle jag upp och gå så dem kunde se att allt hade gått bra. Illamående som jag var kom jag upp ur sängen och stor och stampade! Fyfan vad illa jag mådde. Mamma och min bror kom så prata vi lite sen somna ja om. Sen kom även pappa och Carina och så prata ja lite med dem! Hade jätte svårt att andas och mycket ont i bröstet. Var illamående typ hela tiden och flummade runt som bara den. Slangar överallt och det var nog det jobbigaste! Fick sova där på uppvaket den natten! Inte vet jag varför för dem sa till mig innan att jag skulle få komma tillbaka till avdelningen! Men det här var nog den värsta natten i mitt liv. Vaknade flera gånger och frågade hur natten hade varit! Trodde att det var morgon men det var fortfarande natt. fick morfin så jag kunde somna om! På morgonen sen när jag vaknade var jag fortfarande helt slut! ont i bröstet, magen och mådde illa! Önskade bara att allt var över och den stunden när jag låg där så önskade jag att ja kunde spola tillbaka tilden. Jag har haft mkt smärta i mitt liv men den här smärtan den gick inte att beskriva! Tänk er att någon stoppar in en kniv i er mage och vrider sådär en tre, fyra varv! Ögonen var precis fulla av tårar men ja ville ju inte gråta för då skulle dem pumpa mig full med morfin och desto mer morfin jag hade fått desto dåligare hade jag mått när jag vakna! fick komma ner till 12:an och skötekorna här hade fixat så jag fick ett eget rum så jävla snälla är dem :)! Har telefon, säng, toa, tv, data och allt! Nu har dem tagit bort droppet, katetern med så det känns underbart! Hoppas på att jag får åka hem imorgon eller något för jag vill hem, hem till min egna säng och min underbara katt! Nu ska ja upp och vandra lite hade jag tänkt.

Hörs när vi hörs